Husgruppsmaterial utifrån predikan den 20 januari 2019.
Johannes sitter i fängelse när Gud plötsligt tar honom med på en resa. Johannes får följa med till himlen, till Guds tronsal. Där visar Gud honom glimtar av evigheten vilket blir till vägledning och tröst för församlingar, då som nu.
Läs dagens predikotext från Upp 7:9-12.
Frågor för samtal:
I texten beskrivs en himmelsk mångfald, där alla människor samlas inför tronen med ett och samma syfte, att tillbe. Vad är utmärkande drag för denna tillbedjande gemenskap? Vad i texten uttrycker mångfald och vad i texten uttrycker enhet?
Ibland tänker vi att tillbedjan endast handlar om att sjunga psalmer, hymner och lovsång. Att använda sången som redskap för tillbedjan hittar vi mycket stöd för i Bibeln, men samtidigt vore det allt för snävt att säga att tillbedjan bara handlar om det. Magnus Malm skriver så här om tillbedjan: Tillbedjan är att utan skyddsnät släppa hela sin tyngd i Guds Fadershjärta. Vad tänker ni om det citatet? Känner ni igen er i den beskrivningen? Vilka utmaningar finns i ett sådant sätt att se på tillbedjan?
När Johannes får se visionen som beskrivs i Upp 7:9-12 så är det inte bara en bild av det som ska komma långt fram i framtiden. Utan det är också en uppmaning till oss att leva och verka så att den himmelska tronsalen breder ut sig här och nu, i vår värld, i vår stad och i ditt och mitt liv. Hur kan vi som församling efterlikna den gemenskap som pågår framför tronen? Vilka utmaningar ser ni med att vara en gemenskap av mångfald och mångkultur?
Övning
Dela med varandra hur liv i tillbedjan, utifrån Magnus Malms definition kan se ut.
Och fundera tillsammans över hur ni som husgrupp skulle kunna utmanas i att bli en grupp av mångfald och mångkultur.